Det svenska ordförandeskapet

Den 1 januari 2001 tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Sverige har tre huvud målsättningar med ordförandeskapet: EUs utvidgning; främjande av sysselsättningen inom EU; samt ökade miljöhänsyn inom EU- samarbetet.

Under detta halvår anordnas rådsmöten i de olika ministrarnas hemstäder. Till skillnad från det finska ordförandeskapet, som valde att arrangera de flesta möten på två platser i landet av logistiska skäl, lägger det svenska ordförandeskapet stor vikt vid att hela landet deltar i arrangemanget. Detta innebär att inte bara rådsmötena utan även många andra möten är utlokaliserade ifrån Stockholm. Många mindre orter i Sverige kommer alltså att vara skådeplats för dess stora möten, med de utmaningar som det innebär i fråga om tillgänglighet, hotellplatser, konferensarrangemang.

För konferenstolkningen innebär det också många utmaningar. Tolkar och arrangemang med tolkning är framförallt knutet till Stockholms- och Göteborgsområdena, detta innebär att man ute i landet har liten erfarenhet av sådana arrangemang, inte minst i frågor som teknik, lokaler och kombination av tolklag. Dessutom finns det få lokala tolkar i Sverige och många tolkar kommer att få flygas in för att täcka EUs språkkombinationer.

Riksdag och Regering har gått ut och gjort offentliga upphandlingar under våren 2000 som förberedelse inför ordförandeskapet och detta har resulterat i en lista över antagna förmedlingar. Detta är praxis i ordförandeländerna eftersom behovet av tolkar är större än normalt och tiden för planering är knapp. De flesta AIIC kollegorna deltog i upphandlingen som enskilda tolkar, men man valde att bara samarbeta med bolag. Dessutom har man nu valt Kommissionens gemensamma tolktjänst (SCIC) som ensam leverantör av tolklagen.

Konferenstolkning i Sverige

För de svenska konferenstolkarna blir Sveriges ordförandeskap en stor möjlighet att synas och informera om tolkning. Konferenstolkning är ett ganska okänt begrepp i Sverige och före EU-medlemskapet var det få AIIC medlemmar som var bosatta i Sverige. Sedan dess har AIIC vuxit explosionsartat i Sverige, ifrån de ursprungliga fem till ett tjugotal idag.

I och med EU-medlemskapet befann man sig plötsligt i en situation där tolkning var både naturligt och nödvändigt. Nu upptäckte myndigheter och organisationer behovet av tolkning, men också av tolkar. Konferenstolkutbildningen vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) har utbildat fem omgångar av nya tolkar sedan 1995. Utbildningen diskuteras mer i detalj i en särskild artikel i detta nummer.

Merparten av de tolkar som avlagt examen sedan dess är nu väl integrerade i den svenska kabinen, antingen som frilansande kollegor, framförallt i Sverige och Bryssel eller som anställda vid EUs institutioner. Nästan utan undantag söker sig nya frilansande kollegor till AIIC.

AIICs informationskampanj i Sverige

Eftersom efterfrågan på tolkning i Sverige under lång tid varit större än tillgången så har okvalificerade, dåligt förberedda och oerfarna tolkar dykt upp på den svenska marknaden. Många av dem saknar helt utbildning och följer inte AIICs riktlinjer för arbetsvillkor och tolklagens sammansättning, en viktig del i en god tolkprestation. Deras arbete underminerar hela marknaden i Sverige eftersom kunden inte känner till att en tolk inte nödvändigtvis är en konferenstolk och efter en dålig erfarenhet väljer bort tolkning vid nästa konferens eftersom "man klarar sig ju lika bra på engelska".

Inför det svenska ordförandeskapet har AIIC Nordic regions underregion i Sverige lagt ner mycket energi på att informera om konferenstolkning och AIIC. Våren 2000 intensifierades arbetet med en riktad kampanj till svenska myndigheter och organisationer. Det första steget var att skapa en egen hemsida, det var viktigt att kunna hänvisa våra kunder till en plats där det fanns objektiv information om tolkning i allmänhet och AIIC i synnerhet. Med hemsidan som bas kunde man sedan göra olika riktade utskick. Under våren mottog 100 departement och myndigheter en e-post med information om AIIC och med en länk till hemsidan. Budskapet var: när ni bokar tolkning till konferensen begär av tolkförmedlingen att tolkarna är AIIC medlemmar för att vara garanterade god tolkning. Man kartlade också samtliga kommuner som ska arrangera toppmöte, om det finns en konferensanläggning på orten, vem som är ansvarig hos kommunen etc. Därefter gjordes brev utskick till dessa aktörer. Även departement och myndigheter mottog utskicket under hösten. Brevutskicket har bestått i ett kort informationsbrev om AIIC och en broschyr om konferenstolkning och AIIC.

Målsättningen var hela tiden mycket klart fastlagd; man skulle inte lansera sig som tolkförmedling utan informera om AIIC och erbjuda sig att vara en samtalspart. Vi ser också detta arbete som långsiktigt. Konferenstolkning kommer onekligen att komma i fokus i Sverige under det svenska ordförandeskapet, och kan vi då göra AIIC mera känt och visa att AIIC tolkar borgar för god kvalitet, då har vi vunnit mycket för framtiden efter ordförandeskapet.

Utskicket har givit mycket positiva reaktioner, framförallt har man varit positiv över att få tillgång till information om ett område där man har relativt få kunskaper.

Mer information om ordförandeskapet finner man på:

AIICs svenska underregions hemsida finns för närvarande på:



Recommended citation format:
Elisabet TISELIUS. "Det svenska ordförandeskapet". aiic.net November 23, 2000. Accessed October 16, 2019. <http://aiic.net/p/283>.

About the author(s)
Elisabet TISELIUS

Elisabet Tiselius is a conference interpreter, PhD student and interpreter trainer.



Message board

Comments 1

The most recent comments are on top

Erik Enfors

   

I would like to have your permission to quote parts of Tiselius article "Det svenska ordförandeskapet" in issue 8 november 2000. It would be in our paper "Actualitates- interlingua i Norden". You can read about Interlingua in

http://www.interlingua.com/

Erik Enfors

Total likes: 0 0 | 0